AN10.46
5. Das Kapitel über Beschimpfung
5. Akkosavagga
Mit den Sakyern
Einmal hielt sich der Buddha im Land der Sakyer bei Kapilavatthu auf, im Banyanbaum-Kloster. Da gingen mehrere Sakyer am Besinnungstag zum Buddha, verbeugten sich und setzten sich zur Seite hin. Der Buddha sagte zu ihnen:
„Sakyer, haltet ihr den Besinnungstag mit acht Faktoren ein?“
„Herr, manchmal tun wir es und manchmal nicht.“
„Das ist euer Pech, Sakyer, euer Missgeschick! In diesem Leben mit seiner Furcht vor Kummer und Tod haltet ihr manchmal den Besinnungstag ein und manchmal nicht.
Was denkt ihr, Sakyer? Nehmen wir einen Mann, der für einen Tag ehrliche Arbeit einen halben Taler verdient. Reicht das aus, dass man ihn einen geschickten und fleißigen Menschen nennen kann?“
„Ja, Herr.“
„Was denkt ihr, Sakyer? Nehmen wir einen Mann, der für einen Tag ehrliche Arbeit einen Taler verdient. Reicht das aus, dass man ihn einen geschickten und fleißigen Menschen nennen kann?“
„Ja, Herr.“
„Was denkt ihr, Sakyer? Nehmen wir einen Mann, der für einen Tag ehrliche Arbeit zwei Taler … drei Taler … vier Taler … fünf Taler … sechs Taler … sieben Taler … acht Taler … neun Taler … zehn Taler … zwanzig Taler … dreißig Taler … vierzig Taler … fünfzig Taler … oder hundert Taler verdient. Reicht das aus, dass man ihn einen geschickten und fleißigen Menschen nennen kann?“
„Ja, Herr.“
„Was denkt ihr, Sakyer? Wenn dieser Mann hundert oder tausend Taler am Tag verdienen und alles sparen würde, und wenn er hundert Jahre leben würde, würde er dann nicht ein gewaltiges Vermögen ansammeln?“
„Ja, Herr.“
„Was denkt ihr, Sakyer? Würde dieser Mann wegen dieses Vermögens einen einzigen Tag oder eine einzige Nacht ausschließlich Glück erfahren, oder nur einen halben Tag oder eine halbe Nacht?“
„Nein, Herr.“
„Warum ist das so?“
„Weil Sinnenfreuden unbeständig sind, Herr, sie sind hohl, falsch und trügerisch.“
„Aber nehmen wir einen meiner Schüler, der zehn Jahre lang beflissen, eifrig und entschlossen lebt und im Einklang mit meiner Anleitung übt. Er kann hundert Jahre ausschließlich Glück erfahren, zehntausend Jahre oder hunderttausend Jahre. Und er könnte ein Einmalwiederkehrer oder ein Nichtwiederkehrer werden oder mit einer sicheren Wette in den Strom eintreten. Lasst es gut sein mit den zehn Jahren; nehmen wir einen meiner Schüler, der neun Jahre lang beflissen, eifrig und entschlossen lebt … acht Jahre … sieben Jahre … sechs Jahre … fünf Jahre … vier Jahre … drei Jahre … zwei Jahre … ein Jahr … zehn Monate … neun Monate … acht Monate … sieben Monate … sechs Monate … fünf Monate … vier Monate … drei Monate … zwei Monate … einen Monat … einen halben Monat … zehn Tage … neun Tage … acht Tage … sieben Tage … sechs Tage … fünf Tage … vier Tage … drei Tage … oder zwei Tage …
Lasst es gut sein mit den zwei Tagen; nehmen wir einen meiner Schüler, der einen Tag lang beflissen, eifrig und entschlossen lebt und im Einklang mit meiner Anleitung übt. Er kann hundert Jahre ausschließlich Glück erfahren, zehntausend Jahre oder hunderttausend Jahre. Und er könnte ein Einmalwiederkehrer oder ein Nichtwiederkehrer werden oder mit einer sicheren Wette in den Strom eintreten. Das ist euer Pech, Sakyer, euer Missgeschick! In diesem Leben mit seiner Furcht vor Kummer und Tod haltet ihr manchmal den Besinnungstag ein und manchmal nicht.“
„Nun, Herr, von diesem Tag an wollen wir den Besinnungstag mit acht Faktoren einhalten.“
With the Sakyans
At one time the Buddha was staying in the land of the Sakyans, near Kapilavatthu in the Banyan Tree Monastery. Then on the sabbath several Sakyan lay followers went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to them:
“Sakyans, do you observe the sabbath with its eight factors?”
“Sir, sometimes we do, sometimes we don’t.”
“That’s your loss, Sakyans, it’s your misfortune. In this life with its fear of sorrow and death, you sometimes keep the sabbath and you sometimes don’t.
What do you think, Sakyans? Take a man who earns half a dollar for an honest day’s work. Is this enough to call him a deft and industrious man?”
“Yes, sir.”
“What do you think, Sakyans? Take a man who earns a dollar for an honest day’s work. Is this enough to call him a deft and industrious man?”
“Yes, sir.”
“What do you think, Sakyans? Take a man who, for an honest day’s work, earns two dollars … three dollars … four dollars … five dollars … six dollars … seven dollars … eight dollars … nine dollars … ten dollars … twenty dollars … thirty dollars … forty dollars … fifty dollars … a hundred dollars. Is this enough to call him a deft and industrious man?”
“Yes, sir.”
“What do you think, Sakyans? Suppose that man earned a hundred or a thousand dollars every day and saved it all up. If he lived for a hundred years, would he not accumulate a large mass of wealth?”
“Yes, sir.”
“What do you think, Sakyans? Would that man, on account of that wealth, experience perfect happiness for a single day or night, or even half a day or night?”
“No, sir.”
“Why is that?”
“Because sensual pleasures, sir, are impermanent, hollow, false, and deceptive.”
“But take one of my disciples who lives diligent, keen, and resolute for ten years, practicing in line with my instructions. They can experience perfect happiness for a hundred years, ten thousand years, or a hundred thousand years. And they could become a once-returner or a non-returner, or, as a sure bet, a stream-enterer. Let alone ten years, take one of my disciples who lives diligent, keen, and resolute for nine years … eight years … seven years … six years … five years … four years … three years … two years … one year … ten months … nine months … eight months … seven months … six months … five months … four months … three months … two months … one month … a fortnight … ten days … nine days … eight days … seven days … six days … five days … four days … three days … two days …
Let alone two days, take one of my disciples who lives diligent, keen, and resolute for one day, practicing in line with my instructions. They can experience perfect happiness for a hundred years, ten thousand years, or a hundred thousand years. And they could become a once-returner or a non-returner, or, as a sure bet, a stream-enterer. It’s your loss, Sakyans, it’s your misfortune. In this life with its fear of sorrow and death, you sometimes keep the sabbath and you sometimes don’t.”
“Well, sir, from this day forth we will observe the sabbath with its eight factors.”
Sakkasutta
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme. Atha kho sambahulā sakkā upāsakā tadahuposathe yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinne kho sakke upāsake bhagavā etadavoca:
“api nu tumhe, sakkā, aṭṭhaṅgasamannāgataṁ uposathaṁ upavasathā”ti?
“Appekadā mayaṁ, bhante, aṭṭhaṅgasamannāgataṁ uposathaṁ upavasāma, appekadā na upavasāmā”ti.
“Tesaṁ vo, sakkā, alābhā tesaṁ dulladdhaṁ, ye tumhe evaṁ sokasabhaye jīvite maraṇasabhaye jīvite appekadā aṭṭhaṅgasamannāgataṁ uposathaṁ upavasatha, appekadā na upavasatha.
Taṁ kiṁ maññatha, sakkā, idha puriso yena kenaci kammaṭṭhānena anāpajja akusalaṁ divasaṁ aḍḍhakahāpaṇaṁ nibbiseyya. Dakkho puriso uṭṭhānasampannoti alaṁvacanāyā”ti?
“Evaṁ, bhante”.
“Taṁ kiṁ maññatha, sakkā, idha puriso yena kenaci kammaṭṭhānena anāpajja akusalaṁ divasaṁ kahāpaṇaṁ nibbiseyya. Dakkho puriso uṭṭhānasampannoti alaṁvacanāyā”ti?
“Evaṁ, bhante”.
“Taṁ kiṁ maññatha, sakkā, idha puriso yena kenaci kammaṭṭhānena anāpajja akusalaṁ divasaṁ dve kahāpaṇe nibbiseyya … tayo kahāpaṇe nibbiseyya … cattāro kahāpaṇe nibbiseyya … pañca kahāpaṇe nibbiseyya … cha kahāpaṇe nibbiseyya … satta kahāpaṇe nibbiseyya … aṭṭha kahāpaṇe nibbiseyya … nava kahāpaṇe nibbiseyya … dasa kahāpaṇe nibbiseyya … vīsa kahāpaṇe nibbiseyya … tiṁsa kahāpaṇe nibbiseyya … cattārīsaṁ kahāpaṇe nibbiseyya … paññāsaṁ kahāpaṇe nibbiseyya … kahāpaṇasataṁ nibbiseyya. Dakkho puriso uṭṭhānasampannoti alaṁvacanāyā”ti?
“Evaṁ, bhante”.
“Taṁ kiṁ maññatha, sakkā, api nu so puriso divase divase kahāpaṇasataṁ kahāpaṇasahassaṁ nibbisamāno laddhaṁ laddhaṁ nikkhipanto vassasatāyuko vassasatajīvī mahantaṁ bhogakkhandhaṁ adhigaccheyyā”ti?
“Evaṁ, bhante”.
“Taṁ kiṁ maññatha, sakkā, api nu so puriso bhogahetu bhoganidānaṁ bhogādhikaraṇaṁ ekaṁ vā rattiṁ ekaṁ vā divasaṁ upaḍḍhaṁ vā rattiṁ upaḍḍhaṁ vā divasaṁ ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyyā”ti?
“No hetaṁ, bhante”.
“Taṁ kissa hetu”?
“Kāmā hi, bhante, aniccā tucchā musā mosadhammā”ti.
“Idha pana vo, sakkā, mama sāvako dasa vassāni appamatto ātāpī pahitatto viharanto yathā mayānusiṭṭhaṁ tathā paṭipajjamāno satampi vassāni satampi vassasatāni satampi vassasahassāni ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyya. So ca khvassa sakadāgāmī vā anāgāmī vā apaṇṇakaṁ vā sotāpanno. Tiṭṭhantu, sakkā, dasa vassāni. Idha mama sāvako nava vassāni … aṭṭha vassāni … satta vassāni … cha vassāni … pañca vassāni … cattāri vassāni … tīṇi vassāni … dve vassāni … ekaṁ vassaṁ appamatto ātāpī pahitatto viharanto yathā mayānusiṭṭhaṁ tathā paṭipajjamāno satampi vassāni satampi vassasatāni satampi vassasahassāni ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyya, so ca khvassa sakadāgāmī vā anāgāmī vā apaṇṇakaṁ vā sotāpanno. Idha mama sāvako dasa māse appamatto ātāpī pahitatto viharanto yathā mayānusiṭṭhaṁ tathā paṭipajjamāno satampi vassāni satampi vassasatāni satampi vassasahassāni ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyya, so ca khvassa sakadāgāmī vā anāgāmī vā apaṇṇakaṁ vā sotāpanno. Idha mama sāvako nava māse … aṭṭha māse … satta māse … cha māse … pañca māse … cattāro māse … tayo māse … dve māse … ekaṁ māsaṁ … aḍḍhamāsaṁ appamatto ātāpī pahitatto viharanto yathā mayānusiṭṭhaṁ tathā paṭipajjamāno satampi vassāni satampi vassasatāni satampi vassasahassāni ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyya, so ca khvassa sakadāgāmī vā anāgāmī vā apaṇṇakaṁ vā sotāpanno. Idha mama sāvako dasa rattindive appamatto ātāpī pahitatto viharanto yathā mayānusiṭṭhaṁ tathā paṭipajjamāno satampi vassāni satampi vassasatāni satampi vassasahassāni ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyya, so ca khvassa sakadāgāmī vā anāgāmī vā apaṇṇakaṁ vā sotāpanno. Tiṭṭhantu, sakkā, dasa rattindivā. Idha mama sāvako nava rattindive … aṭṭha rattindive … satta rattindive … cha rattindive … pañca rattindive … cattāro rattindive … tayo rattindive … dve rattindive …
ekaṁ rattindivaṁ appamatto ātāpī pahitatto viharanto yathā mayānusiṭṭhaṁ tathā paṭipajjamāno satampi vassāni satampi vassasatāni satampi vassasahassāni ekantasukhappaṭisaṁvedī vihareyya, so ca khvassa sakadāgāmī vā anāgāmī vā apaṇṇakaṁ vā sotāpanno. Tesaṁ vo, sakkā, alābhā tesaṁ dulladdhaṁ, ye tumhe evaṁ sokasabhaye jīvite maraṇasabhaye jīvite appekadā aṭṭhaṅgasamannāgataṁ uposathaṁ upavasatha, appekadā na upavasathā”ti.
“Ete mayaṁ, bhante, ajjatagge aṭṭhaṅgasamannāgataṁ uposathaṁ upavasissāmā”ti.