Ds 2.1.5
2.1.5. Das überweltlich-heilsame Bewusstsein
2.1.5. Lokuttarakusala
Deutsch und Pāli stehen hier nebeneinander, aber nicht Absatz für Absatz ausgerichtet: die beiden Fassungen zählen die Stellen verschieden. Die Nummern im deutschen Text sind die der gedruckten Ausgabe.
I. Der erste Pfad (Dargestellt nach der großen zwanziger Methode)
1. Die Vertiefung
Np-bh 285PTS cs 277Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum Aufgeben falscher Ansichten, zur Erreichung der ersten (Heiligkeits-)Stufe, völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen bei
schwierigem Fortschritt und langsamer Einsicht
im Besitz der ersten Vertiefung weilt, in der Gedankenfassen undÜberlegen besteht, die durch Abgeschiedenheit erzeugt, von Entzücken und Glücksgefühl erfüllt ist—zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck usw. (wie in 1 zuzüglich:)
- die Fähigkeit (welche weiß): „Das noch Unerkannte werde ich erkennen!“ (anaññataññassāmitindriya),
- Rechte Rede (sammā-vācā),
- Rechtes Tun (sammā-kammanta),
- Rechter Lebensunterhalt (sammā-ājīva).
- („Ergänzende Faktoren“ für das überweltliche Bewusstsein: Nr. 1–4, 7–9 der zu 1 gegebenen Liste.)
Diese Dinge oder was zu dieser Zeit noch an anderen bedingt entstandenen, unkörperlichen Dingen besteht, sind heilsam.
Np-bh 286-290PTS cs 278-282(wie 2–6)
Np-bh 291PTS cs 283Was ist das zu dieser Zeit bestehende Gedankenfassen? Was zu dieser Zeit Denken ist, das Gedankenfassen, das Bedenken, das Richten und Heften (des Gedankens), das Einstellen des Geistes, die Rechte Gesinnung (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig—das ist das dann bestehende Gedankenfassen.
Np-bh 292PTS cs 284(wie 8)
Np-bh 293PTS cs 285Was ist das zu dieser Zeit bestehende Entzücken? Was zu dieser Zeit Entzücken ist, Freude, Erfreutsein, Freudigkeit, Heiterkeit, Fröhlichkeit, Glückseligkeit, Gehobenheit, Begeisterung, Entzücken als Erleuchtungsglied.
Np-bh 294PTS cs 286(wie 10)
Np-bh 295PTS cs 287Was ist die zu dieser Zeit bestehende Fähigkeit der Willenskraft? Was zu dieser Zeit geistiger Willenseinsatz ist, das Streben, das andauernde Streben, die Bemühung, die Anstrengung, der Eifer, der intensive Eifer, die Ausdauer, der Mut, die unermüdliche Strebsamkeit, die unablässige Zielstrebigkeit, der unablässige Pflichteifer, die angespannte Pflichterfüllung, die Willenskraft (als gleichbedeutend mit der) Willenskraft als Fähigkeit und als Kraft, Rechte Anstrengung, Willenskraft als Erleuchtungsglied, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Np-bh 296PTS cs 288(wie 12)
Np-bh 297PTS cs 289Was ist die zu dieser Zeit bestehende Fähigkeit der Willenskraft? Was zu dieser Zeit geistiger Willenseinsatz ist, das Streben, das andauernde Streben, die Bemühung, die Anstrengung, der Eifer, der intensive Eifer, die Ausdauer, der Mut, die unermüdliche Strebsamkeit, die unablässige Zielstrebigkeit, der unablässige Pflichteifer, die angespannte Pflichterfüllung, die Willenskraft (als gleichbedeutend mit der) Willenskraft als Fähigkeit und als Kraft, Rechte Anstrengung, Willenskraft als Erleuchtungsglied, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Np-bh 298PTS cs 290Was ist die zu dieser Zeit bestehende Fähigkeit der Achtsamkeit? Was zu dieser Zeit Achtsamkeit ist, Beachten und Aufmerksamkeit, die Achtsamkeit (als) Erinnerungsvermögen, Im-Gedächtnisbehalten, als Freisein von Gedächtnisflucht (oder Oberflächlichkeit) und von Vergesslichkeit, die Achtsamkeit (als gleichbedeutend mit der) Fähigkeit und Kraft der Achtsamkeit, die Rechte Achtsamkeit, Achtsamkeit als Erleuchtungsglied, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Np-bh 299PTS cs 291(wie 295)
Np-bh 300PTS cs 292Was ist die zu dieser Zeit bestehende Fähigkeit der Weisheit? Was zu dieser Zeit Weisheit ist ... (wie 16) ... Kleinod der Weisheit, Unverblendung, Lehrergründung, Rechte Erkenntnis, Lehrergründung als Erleuchtungsglied, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Np-bh 301-303PTS cs 293-295(wie 6, 3, 19)
Np-bh 304PTS cs 296Was ist die zu dieser Zeit bestehende Fähigkeit (welche weiß): „Das noch Unerkannte werde ich erkennen!“? Was da die Weisheit ist, welche der unmittelbaren Erfahrung jener unerkannten, unverstandenen, nicht erreichten, nicht begriffenen, nicht unmittelbar erfahrenen Dinge dient, die Weisheit, das Wissen ... (wie 16) ... Kleinod der Weisheit, Unverblendung, Lehrergründung, Rechte Erkenntnis, Lehrergründung als Erleuchtungsglied, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Np-bh 305-306PTS cs 297-298(wie 300, 291)
Np-bh 307PTS cs 299Was ist die zu dieser Zeit bestehende Rechte Rede? Dass man sich zu dieser Zeit enthält, fernhält und zurückhält vom vierfach üblen Wandel in Worten, davon absteht, ihn nicht tätigt, ihn nicht ausführt, sich nicht darin vergeht, hierin nicht die Grenze überschreitet, dass man (jegliche) Verbindung damit abbricht, die Rechte Rede, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig—dies ist die dann bestehende Rechte Rede.
Np-bh 308PTS cs 300Was ist das zu dieser Zeit bestehende Rechte Tun? Dass man sich zu dieser Zeit enthält, fernhält und zurückhält vom dreifach üblen Wandel in Werken, davon absteht, ihn nicht tätigt, ihn nicht ausführt, sich nicht darin vergeht, hierin nicht die Grenze überschreitet, dass man (jegliche) Verbindung damit abbricht, das Rechte Tun, (das) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Np-bh 309PTS cs 301Was ist der zu dieser Zeit bestehende Rechte Lebensunterhalt? Dass man sich zu dieser Zeit enthält, fernhält und zurückhält von unrechtem Lebensunterhalt, davon absteht, ihn nicht tätigt, ihn nicht ausführt, sich nicht darin vergeht, hierin nicht die Grenze überschreitet, dass man (jegliche) Verbindung damit abbricht, der Rechte Lebensunterhalt, (der) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig—dies ist der dann bestehende Rechte Lebensunterhalt.
Np-bh 310-312PTS cs 302-304(wie 297, 298, 295)
Np-bh 313-319PTS cs 305-311(wie 296–300, 30, 31)
Np-bh 320-321PTS cs 312-313(wie 32, 33)
Np-bh 322PTS cs 314(wie 300)
Np-bh 323PTS cs 315(wie 32)
Np-bh 324PTS cs 316(wie 33)
Np-bh 325PTS cs 317(wie 300)
Np-bh 326-327PTS cs 318-319(wie 30, 31)
Np-bh 328PTS cs 320Was ist die zu dieser Zeit bestehende Gelassenheit der Bewusstseinsfaktoren? Was zu dieser Zeit die Gelassenheit der Gruppen Gefühl, Wahrnehmung und Gestaltungen ist, ihr Gestilltsein, ihre Ruhe, Ruhigsein, Beruhigtsein, Ruhe als Erleuchtungsglied—dies ist die dann bestehende Gelassenheit der Bewusstseinsfaktoren.
Np-bh 329PTS cs 321Was ist die zu dieser Zeit bestehende Gelassenheit des Bewusstseins? Was zu dieser Zeit die Gelassenheit der Gruppe Bewusstsein ist, ihr Gestilltsein, ihre Ruhe, Ruhigsein, Beruhigtsein, Ruhe als Erleuchtungsglied—dies ist die dann bestehende Gelassenheit des Bewusstseins.
Np-bh 330-339PTS cs 322-331(wie 42–51)
Np-bh 340-342PTS cs 332-334(wie 298, 300, 295)
Np-bh 343-345PTS cs 335-337(wie 300, 297, 295)
Der zusammenfassende Abschnitt
Np-bh 346Zu dieser Zeit nun gibt es:
- vier Gruppen
- zwei Sinnesgrundlagen
- zwei Elemente
- drei Nahrungsarten
- neun Fähigkeiten
- eine fünfgliedrige Vertiefung
- einen achtgliedrigen Pfad
- sieben Kräfte
- drei Wurzelursachen
- einen Sinneseindruck usw. (wie in 58)
Diese Dinge sind heilsam.
Np-bh 347PTS cs 338Was ist die zu dieser Zeit bestehende Gruppe Gestaltungen?
- Sinneseindruck usw.
- (Aus der Aufzählung in 1 fallen hier fort die dortigen Nummern 2, 3, 5, 9, 16, 17; es kommen hinzu: –die Fähigkeit (welche weiß): „Das noch Unerkannte werde ich erkennen!“, Rechte Rede, Rechtes Tun, Rechter Lebensunterhalt.)
Diese Dinge oder was zu dieser Zeit noch an anderen bedingt entstandenen unkörperlichen Dingen anwesend ist, (jedoch) mit Ausnahme der Gruppen Gefühl, Wahrnehmung und Bewusstsein—das ist die dann bestehende Gruppe Gestaltungen.
Die unkombinierte Methode des Fortschrittes
Np-bh 348PTS cs 339Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man die eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum Aufgeben falscher Ansichten, zur Erreichung der ersten (Heiligkeits-)Stufe, völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen
bei schwierigem Fortschritt und langsamer Einsicht
im Besitz der erstenVertiefung weilt ... (wie 285)
Np-bh 349PTS cs 340bei schwierigem Fortschritt und schneller Einsicht
Np-bh 350PTS cs 341bei leichtem Fortschritt und langsamer Einsicht
Np-bh 351PTS cs 342bei leichtem Fortschritt und schneller Einsicht
Np-bh 352PTS cs 343(Zu wiederholen mit der 2.–4. Vertiefung der Vierereinteilung und der 1.–5. Vertiefung der Fünfereinteilung.)
Die Leerheit
Np-bh 353PTS cs 344Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum Aufgeben falscher Ansichten, zur Erreichung der ersten (Heiligkeits-)Stufe, völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen, im Besitz der ersten Vertiefung, der Leerheit weilt ... (wie 285).
Np-bh 354PTS cs 345(Zu wiederholen mit der 2.–4. Vertiefung der Vierereinteilung und der 1.–5. Vertiefung der Fünfereinteilung.)
Der auf der Leerheit(sbetrachtung) fußende Fortschritt
Np-bh 355PTS cs 346Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man die eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum Aufgeben falscher Ansichten, zur Erreichung der ersten (Heiligkeits-)Stufe, völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen bei schwierigem Fortschritt und langsamer Einsicht im Besitz der ersten Vertiefung, der Leerheit, weilt ...
Np-bh 356-358PTS cs 347-349(Kombination mit den drei anderen Fortschrittsarten.)
Np-bh 359PTS cs 350(Zu wiederholen mit der 2.–4. Vertiefung der Vierereinteilung und der 1.–5. Vertiefung der Fünfereinteilung.)
Die Wunschlosigkeit
Np-bh 360PTS cs 351Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man die eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum Aufgeben falscher Ansichten, zur Erreichung der ersten (Heiligkeits-)Stufe, völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen beim schwierigen Fortschritt und langsamer Einsicht im Besitz der ersten Vertiefung, der wunschlosen, weilt ... (wie 285)
Np-bh 361PTS cs 352(Zu wiederholen mit der 2.–4. Vertiefung der Vierereinteilung und der 1.–5. Vertiefung der Fünfereinteilung.)
Der auf Wunschlosigkeit fußende Fortschritt
Np-bh 362PTS cs 353Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man die eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum Aufgeben falscher Ansichten, zur Erreichung der ersten (Heiligkeits-)Stufe, völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen bei schwierigem Fortschritt und langsamer Einsicht im Besitz der ersten Vertiefung, der wunschlosen, weilt ...
Np-bh 363-365PTS cs 354-356(Zu wiederholen mit den drei anderen Fortschrittsarten.)
Np-bh 366PTS cs 357(Zu wiederholen mit den übrigen Vertiefungen beider Einteilungen.)
2. Die restlichen 19 Methoden
Np-bh 367PTS cs 358Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man
- einen überweltlichen Pfad
- eine überweltliche Vergegenwärtigung der Achtsamkeit
- einen überweltlichen Rechten Kampf
- eine überweltliche Fährte magischer Macht
- eine überweltliche Fähigkeit
- eine überweltliche Kraft
- ein überweltliches Erleuchtungsglied
- eine überweltliche Wahrheit
- einen überweltlichen (Zustand der) Geistesruhe
- eine überweltliche Daseinsgruppe
- ein überweltliches Ding
- eine überweltliche Sinnesgrundlage
- ein überweltliches Element
- eine überweltliche Nahrungsart
- einen überweltlichen Sinneseindruck
- ein überweltliches Gefühl
- eine überweltliche Wahrnehmung
- einen überweltlichen Willen
- ein überweltliches Bewusstsein
zur Entfaltung bringt, das zur Erlösung führt ... (wie 285).
(Jede dieser 19 Methoden ist in der gleichen Weise ausgeführt zu denken, wie die erste in 285–366.)
3. Vorherrschaft
Np-bh 368PTS cs 359Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt ... (wenn man) ... bei schwierigem Fortschritt und langsamer Einsicht (usw.) im Besitz der ersten Vertiefung weilt, in welcher Absicht—Willenskraft—Bewusstsein—Forschen der vorherrschende Faktor ist—zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck usw.
Np-bh 369PTS cs 360(Zu wiederholen mit den übrigen Vertiefungen beider Einteilungen.)
Np-bh 370PTS cs 361(Zu wiederholen mit den übrigen 19 Methoden lt. 367.)
II. Der zweite Pfad
Np-bh 371PTS cs 362Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zur Abschwächung von Sinnengier und Übelwollen, zur Erreichung der zweiten (Heiligkeits-)Stufe völlig abgeschieden von den Sinnendingen, abgeschieden von den unheilsamen Dingen, bei schwierigem Fortschritt und langsamer Einsicht im Besitz der ersten Vertiefung weilt ...—zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck usw.
(wie 285; statt der „Fähigkeit welche weiß“ etc. steht jedoch: die „Fähigkeit des hohen Wissens“.)
III. Der dritte Pfad
Np-bh 372PTS cs 363Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum restlosen Aufgeben von Sinnengier und Übelwollen, zur Erreichung der dritten (Heiligkeits-)Stufe ... (Fortsetzung wie in 371)
IV. Der vierte Pfad
Np-bh 373PTS cs 364Welche Dinge sind heilsam? Zu einer Zeit, wenn man eine überweltliche Vertiefung zur Entfaltung bringt, die erlösende, die zum Abschichten führt, (wenn man) zum restlosen Aufgeben des Verlangens nach feinkörperlichem und unkörperlichem (Dasein), des Dünkens, der Aufgeregtheit und des Nichtwissens, (wenn man) zur Erreichung der vierten (Heiligkeits-)Stufe ... (Fortsetzung wie in 371)
Np-bh 374Was ist die zu dieser Zeit bestehende Fähigkeit des Hohen Wissens? Was zu dieser Zeit die Weisheit ist, welche dient zur unmittelbaren Erfahrung jener erkannten, verstandenen, erreichten, begriffenen, unmittelbar erfahrenen Dinge, die Weisheit, das Wissen ... (wie 16) ..., Kleinod der Weisheit, Unverblendung, Lehrergründung, Rechte Erkenntnis, Lehrergründung als Erleuchtungsglied, (die) ein Pfadglied (ist), zum Pfad gehörig.
Diese Dinge oder was zu dieser Zeit noch an anderen bedingt entstandenen unkörperlichen Dingen besteht, sind heilsam.
2.1 Cittuppādakaṇḍa
2.1.5. Lokuttarakusala
2.1.5.1. Suddhikapaṭipadā
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti, vedanā hoti, saññā hoti, cetanā hoti, cittaṁ hoti, vitakko hoti, vicāro hoti, pīti hoti, sukhaṁ hoti, cittassekaggatā hoti, saddhindriyaṁ hoti, vīriyindriyaṁ hoti, satindriyaṁ hoti, samādhindriyaṁ hoti, paññindriyaṁ hoti, manindriyaṁ hoti, somanassindriyaṁ hoti, jīvitindriyaṁ hoti, anaññātaññassāmītindriyaṁ hoti, sammādiṭṭhi hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvācā hoti, sammākammanto hoti, sammāājīvo hoti, sammāvāyāmo hoti, sammāsati hoti, sammāsamādhi hoti, saddhābalaṁ hoti, vīriyabalaṁ hoti, satibalaṁ hoti, samādhibalaṁ hoti, paññābalaṁ hoti, hiribalaṁ hoti, ottappabalaṁ hoti, alobho hoti, adoso hoti, amoho hoti, anabhijjhā hoti, abyāpādo hoti, sammādiṭṭhi hoti, hirī hoti, ottappaṁ hoti, kāyapassaddhi hoti, cittapassaddhi hoti, kāyalahutā hoti, cittalahutā hoti, kāyamudutā hoti, cittamudutā hoti, kāyakammaññatā hoti, cittakammaññatā hoti, kāyapāguññatā hoti, cittapāguññatā hoti, kāyujukatā hoti, cittujukatā hoti, sati hoti, sampajaññaṁ hoti, samatho hoti, vipassanā hoti, paggāho hoti, avikkhepo hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā kusalā.
Katamo tasmiṁ samaye phasso hoti? Yo tasmiṁ samaye phasso phusanā samphusanā samphusitattaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye phasso hoti.
Katamā tasmiṁ samaye vedanā hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye tajjāmanoviññāṇadhātusamphassajaṁ cetasikaṁ sātaṁ cetasikaṁ sukhaṁ cetosamphassajaṁ sātaṁ sukhaṁ vedayitaṁ cetosamphassajā sātā sukhā vedanā— ayaṁ tasmiṁ samaye vedanā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye saññā hoti? Yā tasmiṁ samaye tajjāmanoviññāṇadhātusamphassajā saññā sañjānanā sañjānitattaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye saññā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cetanā hoti? Yā tasmiṁ samaye tajjāmanoviññāṇadhātusamphassajā cetanā sañcetanā cetayitattaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye cetanā hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye cittaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye cittaṁ mano mānasaṁ hadayaṁ paṇḍaraṁ mano manāyatanaṁ manindriyaṁ viññāṇaṁ viññāṇakkhandho tajjāmanoviññāṇadhātu— idaṁ tasmiṁ samaye cittaṁ hoti.
Katamo tasmiṁ samaye vitakko hoti? Yo tasmiṁ samaye takko vitakko saṅkappo appanā byappanā cetaso abhiniropanā sammāsaṅkappo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye vitakko hoti.
Katamo tasmiṁ samaye vicāro hoti? Yo tasmiṁ samaye cāro vicāro anuvicāro upavicāro cittassa anusandhānatā anupekkhanatā— ayaṁ tasmiṁ samaye vicāro hoti.
Katamā tasmiṁ samaye pīti hoti? Yā tasmiṁ samaye pīti pāmojjaṁ āmodanā pamodanā hāso pahāso vitti odagyaṁ attamanatā cittassa pītisambojjhaṅgo— ayaṁ tasmiṁ samaye pīti hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye sukhaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye cetasikaṁ sātaṁ cetasikaṁ sukhaṁ cetosamphassajaṁ sātaṁ sukhaṁ vedayitaṁ cetosamphassajā sātā sukhā vedanā— idaṁ tasmiṁ samaye sukhaṁ hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittassekaggatā hoti? Yā tasmiṁ samaye cittassa ṭhiti saṇṭhiti avaṭṭhiti avisāhāro avikkhepo avisāhaṭamānasatā samatho samādhindriyaṁ samādhibalaṁ sammāsamādhi samādhisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye cittassekaggatā hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye saddhindriyaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye saddhā saddahanā okappanā abhippasādo saddhā saddhindriyaṁ saddhābalaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye saddhindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye vīriyindriyaṁ hoti? Yo tasmiṁ samaye cetasiko vīriyārambho nikkamo parakkamo uyyāmo vāyāmo ussāho ussoḷhī thāmo dhiti asithilaparakkamatā anikkhittachandatā anikkhittadhuratā dhurasampaggāho vīriyaṁ vīriyindriyaṁ vīriyabalaṁ sammāvāyāmo vīriyasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye vīriyindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye satindriyaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye sati anussati paṭissati sati saraṇatā dhāraṇatā apilāpanatā asammussanatā sati satindriyaṁ satibalaṁ sammāsati satisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye satindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye samādhindriyaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye cittassa ṭhiti saṇṭhiti avaṭṭhiti avisāhāro avikkhepo avisāhaṭamānasatā samatho samādhindriyaṁ samādhibalaṁ sammāsamādhi samādhisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye samādhindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye paññindriyaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye paññindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye manindriyaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye cittaṁ mano mānasaṁ hadayaṁ paṇḍaraṁ mano manāyatanaṁ manindriyaṁ viññāṇaṁ viññāṇakkhandho tajjāmanoviññāṇadhātu— idaṁ tasmiṁ samaye manindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye somanassindriyaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye cetasikaṁ sātaṁ cetasikaṁ sukhaṁ cetosamphassajaṁ sātaṁ sukhaṁ vedayitaṁ cetosamphassajā sātā sukhā vedanā— idaṁ tasmiṁ samaye somanassindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye jīvitindriyaṁ hoti? Yo tesaṁ arūpīnaṁ dhammānaṁ āyu ṭhiti yapanā yāpanā iriyanā vattanā pālanā jīvitaṁ jīvitindriyaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye jīvitindriyaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye anaññātaññassāmītindriyaṁ hoti? Yā tesaṁ dhammānaṁ anaññātānaṁ adiṭṭhānaṁ appattānaṁ aviditānaṁ asacchikatānaṁ sacchikiriyāya paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye anaññātaññassāmītindriyaṁ hoti.
Katamā tasmiṁ samaye sammādiṭṭhi hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammādiṭṭhi hoti.
Katamo tasmiṁ samaye sammāsaṅkappo hoti? Yo tasmiṁ samaye takko vitakko saṅkappo appanā byappanā cetaso abhiniropanā sammāsaṅkappo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammāsaṅkappo hoti.
Katamā tasmiṁ samaye sammāvācā hoti? Yā tasmiṁ samaye catūhi vacīduccaritehi ārati virati paṭivirati veramaṇī akiriyā akaraṇaṁ anajjhāpatti velāanatikkamo setughāto sammāvācā maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammāvācā hoti.
Katamo tasmiṁ samaye sammākammanto hoti? Yā tasmiṁ samaye tīhi kāyaduccaritehi ārati virati paṭivirati veramaṇī akiriyā akaraṇaṁ anajjhāpatti velāanatikkamo setughāto sammākammanto maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammākammanto hoti.
Katamo tasmiṁ samaye sammāājīvo hoti? Yā tasmiṁ samaye micchāājīvā ārati virati paṭivirati veramaṇī akiriyā akaraṇaṁ anajjhāpatti velāanatikkamo setughāto sammāājīvo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammāājīvo hoti.
Katamo tasmiṁ samaye sammāvāyāmo hoti? Yo tasmiṁ samaye cetasiko vīriyārambho nikkamo parakkamo uyyāmo vāyāmo ussāho ussoḷhī thāmo dhiti asithilaparakkamatā anikkhittachandatā anikkhittadhuratā dhurasampaggāho vīriyaṁ vīriyindriyaṁ vīriyabalaṁ sammāvāyāmo vīriyasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammāvāyāmo hoti.
Katamā tasmiṁ samaye sammāsati hoti? Yā tasmiṁ samaye sati anussati paṭissati sati saraṇatā dhāraṇatā apilāpanatā asammussanatā sati satindriyaṁ satibalaṁ sammāsati satisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammāsati hoti.
Katamo tasmiṁ samaye sammāsamādhi hoti? Yā tasmiṁ samaye cittassa ṭhiti saṇṭhiti avaṭṭhiti avisāhāro avikkhepo avisāhaṭamānasatā samatho samādhindriyaṁ samādhibalaṁ sammāsamādhi samādhisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammāsamādhi hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye saddhābalaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye saddhā saddahanā okappanā abhippasādo saddhā saddhindriyaṁ saddhābalaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye saddhābalaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye vīriyabalaṁ hoti? Yo tasmiṁ samaye cetasiko vīriyārambho nikkamo parakkamo uyyāmo vāyāmo ussāho ussoḷhī thāmo dhiti asithilaparakkamatā anikkhittachandatā anikkhittadhuratā dhurasampaggāho vīriyaṁ vīriyindriyaṁ vīriyabalaṁ sammāvāyāmo vīriyasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye vīriyabalaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye satibalaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye sati anussati paṭissati sati saraṇatā dhāraṇatā apilāpanatā asammussanatā sati satindriyaṁ satibalaṁ sammāsati satisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye satibalaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye samādhibalaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye cittassa ṭhiti saṇṭhiti avaṭṭhiti avisāhāro avikkhepo avisāhaṭamānasatā samatho samādhindriyaṁ samādhibalaṁ sammāsamādhi samādhisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye samādhibalaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye paññābalaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye paññābalaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye hiribalaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye hirīyati hiriyitabbena hirīyati pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ samāpattiyā— idaṁ tasmiṁ samaye hiribalaṁ hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye ottappabalaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye ottappati ottappitabbena ottappati pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ samāpattiyā— idaṁ tasmiṁ samaye ottappabalaṁ hoti.
Katamo tasmiṁ samaye alobho hoti? Yo tasmiṁ samaye alobho alubbhanā alubbhitattaṁ asārāgo asārajjanā asārajjitattaṁ anabhijjhā alobho kusalamūlaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye alobho hoti.
Katamo tasmiṁ samaye adoso hoti? Yo tasmiṁ samaye adoso adussanā adussitattaṁ abyāpādo abyāpajjo adoso kusalamūlaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye adoso hoti.
Katamo tasmiṁ samaye amoho hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye amoho hoti.
Katamā tasmiṁ samaye anabhijjhā hoti? Yo tasmiṁ samaye alobho alubbhanā alubbhitattaṁ asārāgo asārajjanā asārajjitattaṁ anabhijjhā alobho kusalamūlaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye anabhijjhā hoti.
Katamo tasmiṁ samaye abyāpādo hoti? Yo tasmiṁ samaye adoso adussanā adussitattaṁ abyāpādo abyāpajjo adoso kusalamūlaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye abyāpādo hoti.
Katamā tasmiṁ samaye sammādiṭṭhi hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sammādiṭṭhi hoti.
Katamā tasmiṁ samaye hirī hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye hirīyati hiriyitabbena hirīyati pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ samāpattiyā— ayaṁ tasmiṁ samaye hirī hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye ottappaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye ottappati ottappitabbena ottappati pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ samāpattiyā— idaṁ tasmiṁ samaye ottappaṁ hoti.
Katamā tasmiṁ samaye kāyapassaddhi hoti? Yā tasmiṁ samaye vedanākkhandhassa saññākkhandhassa saṅkhārakkhandhassa passaddhi paṭipassaddhi passambhanā paṭipassambhanā paṭipassambhitattaṁ passaddhisambojjhaṅgo— ayaṁ tasmiṁ samaye kāyapassaddhi hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittapassaddhi hoti? Yā tasmiṁ samaye viññāṇakkhandhassa passaddhi paṭipassaddhi passambhanā paṭipassambhanā paṭipassambhitattaṁ passaddhisambojjhaṅgo— ayaṁ tasmiṁ samaye cittapassaddhi hoti.
Katamā tasmiṁ samaye kāyalahutā hoti? Yā tasmiṁ samaye vedanākkhandhassa saññākkhandhassa saṅkhārakkhandhassa lahutā lahupariṇāmatā adandhanatā avitthanatā— ayaṁ tasmiṁ samaye kāyalahutā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittalahutā hoti? Yā tasmiṁ samaye viññāṇakkhandhassa lahutā lahupariṇāmatā adandhanatā avitthanatā— ayaṁ tasmiṁ samaye cittalahutā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye kāyamudutā hoti? Yā tasmiṁ samaye vedanākkhandhassa saññākkhandhassa saṅkhārakkhandhassa mudutā maddavatā akakkhaḷatā akathinatā— ayaṁ tasmiṁ samaye kāyamudutā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittamudutā hoti? Yā tasmiṁ samaye viññāṇakkhandhassa mudutā maddavatā akakkhaḷatā akathinatā— ayaṁ tasmiṁ samaye cittamudutā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye kāyakammaññatā hoti? Yā tasmiṁ samaye vedanākkhandhassa saññākkhandhassa saṅkhārakkhandhassa kammaññatā kammaññattaṁ kammaññabhāvo— ayaṁ tasmiṁ samaye kāyakammaññatā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittakammaññatā hoti? Yā tasmiṁ samaye viññāṇakkhandhassa kammaññatā kammaññattaṁ kammaññabhāvo— ayaṁ tasmiṁ samaye cittakammaññatā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye kāyapāguññatā hoti? Yā tasmiṁ samaye vedanākkhandhassa saññākkhandhassa saṅkhārakkhandhassa paguṇatā paguṇattaṁ paguṇabhāvo— ayaṁ tasmiṁ samaye kāyapāguññatā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittapāguññatā hoti? Yā tasmiṁ samaye viññāṇakkhandhassa paguṇatā paguṇattaṁ paguṇabhāvo— ayaṁ tasmiṁ samaye cittapāguññatā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye kāyujukatā hoti? Yā tasmiṁ samaye vedanākkhandhassa saññākkhandhassa saṅkhārakkhandhassa ujutā ujukatā ajimhatā avaṅkatā akuṭilatā— ayaṁ tasmiṁ samaye kāyujukatā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye cittujukatā hoti? Yā tasmiṁ samaye viññāṇakkhandhassa ujutā ujukatā ajimhatā avaṅkatā akuṭilatā— ayaṁ tasmiṁ samaye cittujukatā hoti.
Katamā tasmiṁ samaye sati hoti? Yā tasmiṁ samaye sati anussati paṭissati sati saraṇatā dhāraṇatā apilāpanatā asammussanatā sati satindriyaṁ satibalaṁ sammāsati satisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye sati hoti.
Katamaṁ tasmiṁ samaye sampajaññaṁ hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— idaṁ tasmiṁ samaye sampajaññaṁ hoti.
Katamo tasmiṁ samaye samatho hoti? Yā tasmiṁ samaye cittassa ṭhiti saṇṭhiti avaṭṭhiti avisāhāro avikkhepo avisāhaṭamānasatā samatho samādhindriyaṁ samādhibalaṁ sammāsamādhi samādhisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye samatho hoti.
Katamā tasmiṁ samaye vipassanā hoti? Yā tasmiṁ samaye paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye vipassanā hoti.
Katamo tasmiṁ samaye paggāho hoti? Yo tasmiṁ samaye cetasiko vīriyārambho nikkamo parakkamo uyyāmo vāyāmo ussāho ussoḷhī thāmo dhiti asithilaparakkamatā anikkhittachandatā anikkhittadhuratā dhurasampaggāho vīriyaṁ vīriyindriyaṁ vīriyabalaṁ sammāvāyāmo vīriyasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye paggāho hoti.
Katamo tasmiṁ samaye avikkhepo hoti? Yā tasmiṁ samaye cittassa ṭhiti saṇṭhiti avaṭṭhiti avisāhāro avikkhepo avisāhaṭamānasatā samatho samādhindriyaṁ samādhibalaṁ sammāsamādhi samādhisambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye avikkhepo hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā kusalā.
Tasmiṁ kho pana samaye cattāro khandhā honti, dvāyatanāni honti, dve dhātuyo honti, tayo āhārā honti, navindriyāni honti, pañcaṅgikaṁ jhānaṁ hoti, aṭṭhaṅgiko maggo hoti, satta balāni honti, tayo hetū honti, eko phasso hoti, ekā vedanā hoti, ekā saññā hoti, ekā cetanā hoti, ekaṁ cittaṁ hoti, eko vedanākkhandho hoti, eko saññākkhandho hoti, eko saṅkhārakkhandho hoti, eko viññāṇakkhandho hoti, ekaṁ manāyatanaṁ hoti, ekaṁ manindriyaṁ hoti, ekā manoviññāṇadhātu hoti, ekaṁ dhammāyatanaṁ hoti, ekā dhammadhātu hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā kusalā …pe….
Katamo tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti? Phasso cetanā vitakko vicāro pīti cittassekaggatā saddhindriyaṁ vīriyindriyaṁ satindriyaṁ samādhindriyaṁ paññindriyaṁ jīvitindriyaṁ anaññātaññassāmītindriyaṁ sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi saddhābalaṁ vīriyabalaṁ satibalaṁ samādhibalaṁ paññābalaṁ hiribalaṁ ottappabalaṁ alobho adoso amoho anabhijjhā abyāpādo sammādiṭṭhi hirī ottappaṁ kāyapassaddhi cittapassaddhi kāyalahutā cittalahutā kāyamudutā cittamudutā kāyakammaññatā cittakammaññatā kāyapāguññatā cittapāguññatā kāyujukatā cittujukatā sati sampajaññaṁ samatho vipassanā paggāho avikkhepo; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā ṭhapetvā vedanākkhandhaṁ ṭhapetvā saññākkhandhaṁ ṭhapetvā viññāṇakkhandhaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati sukhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati sukhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ …pe… tatiyaṁ jhānaṁ …pe… catutthaṁ jhānaṁ …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ …pe… pañcamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ …pe… dukkhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ …pe… sukhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ …pe… sukhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Suddhikapaṭipadā.
2.1.5.2. Suññata
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ …pe… tatiyaṁ jhānaṁ …pe… catutthaṁ jhānaṁ …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ …pe… pañcamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Suññataṁ.
2.1.5.3. Suññatamūlakapaṭipadā
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati sukhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati sukhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ …pe… tatiyaṁ jhānaṁ …pe… catutthaṁ jhānaṁ …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ …pe… pañcamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ suññataṁ …pe… dukkhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ suññataṁ …pe… sukhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ suññataṁ …pe… sukhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ suññataṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Suññatamūlakapaṭipadā.
2.1.5.4. Appaṇihita
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ …pe… tatiyaṁ jhānaṁ …pe… catutthaṁ jhānaṁ …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ …pe… pañcamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Appaṇihitaṁ.
2.1.5.5. Appaṇihitamūlakapaṭipadā
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati sukhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati sukhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ …pe… tatiyaṁ jhānaṁ …pe… catutthaṁ jhānaṁ …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ …pe… pañcamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ appaṇihitaṁ …pe… dukkhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ appaṇihitaṁ …pe… sukhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ appaṇihitaṁ …pe… sukhapaṭipadaṁ khippābhiññaṁ appaṇihitaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Appaṇihitamūlakapaṭipadā.
2.1.5.6. Vīsati mahānaya
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ maggaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ satipaṭṭhānaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ sammappadhānaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ iddhipādaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ indriyaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ balaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ bojjhaṅgaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ saccaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ samathaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ dhammaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ khandhaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ āyatanaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ dhātuṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ āhāraṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ phassaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ vedanaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ saññaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ cetanaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ cittaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Vīsati mahānayā.
2.1.5.7. Adhipati
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ chandādhipateyyaṁ …pe… vīriyādhipateyyaṁ …pe… cittādhipateyyaṁ …pe… vīmaṁsādhipateyyaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ …pe… tatiyaṁ jhānaṁ …pe… catutthaṁ jhānaṁ …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ …pe… pañcamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ chandādhipateyyaṁ …pe… vīriyādhipateyyaṁ …pe… cittādhipateyyaṁ …pe… vīmaṁsādhipateyyaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ maggaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ satipaṭṭhānaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ sammappadhānaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ iddhipādaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ indriyaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ balaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ bojjhaṅgaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ saccaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ samathaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ dhammaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ khandhaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ āyatanaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ dhātuṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ āhāraṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ phassaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ vedanaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ saññaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ cetanaṁ bhāveti …pe… lokuttaraṁ cittaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ diṭṭhigatānaṁ pahānāya paṭhamāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ chandādhipateyyaṁ …pe… vīriyādhipateyyaṁ …pe… cittādhipateyyaṁ …pe… vīmaṁsādhipateyyaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Adhipati. Paṭhamo maggo.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ kāmarāgabyāpādānaṁ tanubhāvāya dutiyāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… aññindriyaṁ hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Dutiyo maggo.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ kāmarāgabyāpādānaṁ anavasesappahānāya tatiyāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… aññindriyaṁ hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā.
Tatiyo maggo.
Katame dhammā kusalā? Yasmiṁ samaye lokuttaraṁ jhānaṁ bhāveti niyyānikaṁ apacayagāmiṁ rūparāgaarūparāgamānauddhaccaavijjāya anavasesappahānāya catutthāya bhūmiyā pattiyā vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati dukkhapaṭipadaṁ dandhābhiññaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti …pe… aññindriyaṁ hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ime dhammā kusalā …pe….
Katamaṁ tasmiṁ samaye aññindriyaṁ hoti? Yā tesaṁ dhammānaṁ ñātānaṁ diṭṭhānaṁ pattānaṁ viditānaṁ sacchikatānaṁ sacchikiriyāya paññā pajānanā vicayo pavicayo dhammavicayo sallakkhaṇā upalakkhaṇā paccupalakkhaṇā paṇḍiccaṁ kosallaṁ nepuññaṁ vebhabyā cintā upaparikkhā bhūrī medhā pariṇāyikā vipassanā sampajaññaṁ patodo paññā paññindriyaṁ paññābalaṁ paññāsatthaṁ paññāpāsādo paññāāloko paññāobhāso paññāpajjoto paññāratanaṁ amoho dhammavicayo sammādiṭṭhi dhammavicayasambojjhaṅgo maggaṅgaṁ maggapariyāpannaṁ, idaṁ tasmiṁ samaye aññindriyaṁ hoti …pe… avikkhepo hoti …pe… ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā kusalā.
Catuttho maggo. Lokuttaraṁ cittaṁ.