Ds 2.1.9
2.1.9. Die unheilsame Karmawirkung
2.1.9. Akusalavipākaabyākata
Deutsch und Pāli stehen hier nebeneinander, aber nicht Absatz für Absatz ausgerichtet: die beiden Fassungen zählen die Stellen verschieden. Die Nummern im deutschen Text sind die der gedruckten Ausgabe.
Np-bh 588PTS cs 556Welche Dinge sind karmisch neutral? Zu einer Zeit, wenn als Karmawirkung einer Betätigung und Anhäufung von unheilsamem Karma Seh-, Hör-, Riech- oder Schmeckbewusstsein aufgestiegen ist, von Gleichmut begleitet, mit einer Form, einem Ton, Geruch oder Geschmack als Objekt—zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck (usw. wie in 448);
wenn als Karmawirkung ... Körperbewusstsein aufgestiegen ist, von Schmerzgefühl begleitet, mit einem berührbaren Objekt, zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck
- Gefühl
- Wahrnehmung
- Wille
- Bewusstsein
- Schmerzgefühl
- geistige Einspitzigkeit
- Geistfähigkeit
- Fähigkeit des Schmerzgefühls
- Lebensfähigkeit
Diese Dinge ... sind karmisch neutral.
- (Ergänzender Faktor: „Aufmerken“)
Np-bh 589PTS cs 557(wie in 2)
Np-bh 590-592PTS cs 558-560(wie in 429–431)
Der zusammenfassende Abschnitt
Np-bh 593Zu dieser Zeit nun gibt es:
- vier Daseinsgruppen
- zwei Sinnesgrundlagen
- zwei Elemente
- drei Nahrungsarten
- drei Fähigkeiten
- einen Sinneseindruck usw.
- ein Körperbewusstseinselement
- eine Geistobjektgrundlage
- ein Geistobjektelement.
Np-bh 594PTS cs 561Was ist die zu dieser Zeit bestehende Gruppe Gestaltungen?
- Sinneseindruck
- Wille
- geistige Einspitzigkeit
- Lebensfähigkeit.
Np-bh 595PTS cs 562Welche Dinge sind karmisch neutral? Zu einer Zeit, wenn als Karmawirkung einer Betätigung und Anhäufung von unheilsamem Karma ein Geistelement aufgestiegen ist, von Gleichmut begleitet, veranlasst durch irgend ein (Fünfsinnenobjekt, nämlich ein) Seh-, Hör-, Riech-, Schmeck- oder Berührungsobjekt—zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck
- Gefühl
- Wahrnehmung
- Wille
- Bewusstsein
- Gedankenfassen
- Überlegen
- Gleichmut
- geistige Einspitzigkeit
- Geistfähigkeit
- Fähigkeit des Gleichmuts
- Lebensfähigkeit
Diese Dinge ... sind karmisch neutral.
- („Ergänzende Faktoren“ auch für 598, 601, 604, 611: Entschluss, Aufmerken)
Der zusammenfassende Abschnitt
Np-bh 596Zu dieser Zeit nun gibt es:
- vier Daseinsgruppen
- zwei Sinnesgrundlagen
- zwei Elemente
- drei Nahrungsarten
- drei Fähigkeiten
- einen Sinneseindruck
- usw.
- ein Geistelement
- eine Geistobjektgrundlage
- ein Geistobjektelement.
Np-bh 597PTS cs 563Was ist die zu dieser Zeit bestehende Gruppe Gestaltungen?
- Sinneseindruck
- Wille
- Gedankenfassen,
- Überlegen,
- geistige Einspitzigkeit
- Lebensfähigkeit.
Np-bh 598PTS cs 564Welche Dinge sind karmisch neutral? Zu einer Zeit, wenn als Karmawirkung einer Betätigung und Anhäufung von unheilsamem Karma ein Geistbewusstseinselement aufgestiegen ist, von Gleichmut begleitet, veranlasst durch irgend ein (Objekt, nämlich ein) Seh-, Hör-, Riech-, Schmeck- , Berührungs- oder Geistobjekt—zu dieser Zeit bestehen:
- Sinneseindruck usw. (wie in 595)
Der zusammenfassende Abschnitt
Np-bh 599Zu dieser Zeit nun gibt es:
- vier Daseinsgruppen
- usw. (wie in 596)
- ein Geistbewusstseinselement
- eine Geistobjektgrundlage
- ein Geistobjektelement.
Np-bh 600PTS cs 565(wie in 597)
2.1 Cittuppādakaṇḍa
2.1.9. Akusalavipākaabyākata
2.1.9.1. Akusalavipākapañcaviññāṇa
Katame dhammā abyākatā? Yasmiṁ samaye akusalassa kammassa katattā upacitattā vipākaṁ cakkhuviññāṇaṁ uppannaṁ hoti upekkhāsahagataṁ rūpārammaṇaṁ …pe… sotaviññāṇaṁ uppannaṁ hoti upekkhāsahagataṁ saddārammaṇaṁ …pe… ghānaviññāṇaṁ uppannaṁ hoti upekkhāsahagataṁ gandhārammaṇaṁ …pe… jivhāviññāṇaṁ uppannaṁ hoti upekkhāsahagataṁ rasārammaṇaṁ …pe… kāyaviññāṇaṁ uppannaṁ hoti dukkhasahagataṁ phoṭṭhabbārammaṇaṁ, tasmiṁ samaye phasso hoti, vedanā hoti, saññā hoti, cetanā hoti, cittaṁ hoti, dukkhaṁ hoti, cittassekaggatā hoti, manindriyaṁ hoti, dukkhindriyaṁ hoti, jīvitindriyaṁ hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā.
Katamo tasmiṁ samaye phasso hoti? Yo tasmiṁ samaye phasso phusanā samphusanā samphusitattaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye phasso hoti.
Katamā tasmiṁ samaye vedanā hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye tajjākāyaviññāṇadhātusamphassajaṁ kāyikaṁ asātaṁ kāyikaṁ dukkhaṁ kāyasamphassajaṁ asātaṁ dukkhaṁ vedayitaṁ kāyasamphassajā asātā dukkhā vedanā— ayaṁ tasmiṁ samaye vedanā hoti …pe….
Katamaṁ tasmiṁ samaye dukkhaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye kāyikaṁ asātaṁ kāyikaṁ dukkhaṁ kāyasamphassajaṁ asātaṁ dukkhaṁ vedayitaṁ kāyasamphassajā asātā dukkhā vedanā— idaṁ tasmiṁ samaye dukkhaṁ hoti …pe….
Katamaṁ tasmiṁ samaye dukkhindriyaṁ hoti? Yaṁ tasmiṁ samaye kāyikaṁ asātaṁ kāyikaṁ dukkhaṁ kāyasamphassajaṁ asātaṁ dukkhaṁ vedayitaṁ kāyasamphassajā asātā dukkhā vedanā— idaṁ tasmiṁ samaye dukkhindriyaṁ hoti …pe… ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā.
Tasmiṁ kho pana samaye cattāro khandhā honti, dvāyatanāni honti, dve dhātuyo honti, tayo āhārā honti, tīṇindriyāni honti, eko phasso hoti …pe… ekā kāyaviññāṇadhātu hoti, ekaṁ dhammāyatanaṁ hoti, ekā dhammadhātu hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā …pe….
Katamo tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti? Phasso cetanā cittassekaggatā jīvitindriyaṁ; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā ṭhapetvā vedanākkhandhaṁ ṭhapetvā saññākkhandhaṁ ṭhapetvā viññāṇakkhandhaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti …pe… ime dhammā abyākatā.
Akusalavipākapañcaviññāṇāni.
2.1.9.2. Akusalavipākamanodhātu
Katame dhammā abyākatā? Yasmiṁ samaye akusalassa kammassa katattā upacitattā vipākā manodhātu uppannā hoti upekkhāsahagatā rūpārammaṇā vā …pe… phoṭṭhabbārammaṇā vā yaṁ yaṁ vā panārabbha, tasmiṁ samaye phasso hoti, vedanā hoti, saññā hoti, cetanā hoti, cittaṁ hoti, vitakko hoti, vicāro hoti, upekkhā hoti, cittassekaggatā hoti, manindriyaṁ hoti, upekkhindriyaṁ hoti, jīvitindriyaṁ hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā …pe….
Tasmiṁ kho pana samaye cattāro khandhā honti, dvāyatanāni honti, dve dhātuyo honti, tayo āhārā honti, tīṇindriyāni honti, eko phasso hoti …pe… ekā manodhātu hoti, ekaṁ dhammāyatanaṁ hoti, ekā dhammadhātu hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā …pe….
Katamo tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti? Phasso cetanā vitakko vicāro cittassekaggatā jīvitindriyaṁ; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā ṭhapetvā vedanākkhandhaṁ ṭhapetvā saññākkhandhaṁ ṭhapetvā viññāṇakkhandhaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti …pe… ime dhammā abyākatā.
Akusalavipākā manodhātu.
2.1.9.3. Akusalavipākamanoviññāṇadhātu
Katame dhammā abyākatā? Yasmiṁ samaye akusalassa kammassa katattā upacitattā vipākā manoviññāṇadhātu uppannā hoti upekkhāsahagatā rūpārammaṇā vā …pe… dhammārammaṇā vā yaṁ yaṁ vā panārabbha, tasmiṁ samaye phasso hoti, vedanā hoti, saññā hoti, cetanā hoti, cittaṁ hoti, vitakko hoti, vicāro hoti, upekkhā hoti, cittassekaggatā hoti, manindriyaṁ hoti, upekkhindriyaṁ hoti, jīvitindriyaṁ hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā …pe….
Tasmiṁ kho pana samaye cattāro khandhā honti, dvāyatanāni honti, dve dhātuyo honti, tayo āhārā honti, tīṇindriyāni honti, eko phasso hoti …pe… ekā manoviññāṇadhātu hoti, ekaṁ dhammāyatanaṁ hoti, ekā dhammadhātu hoti; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā— ime dhammā abyākatā …pe….
Katamo tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti? Phasso cetanā vitakko vicāro cittassekaggatā jīvitindriyaṁ; ye vā pana tasmiṁ samaye aññepi atthi paṭiccasamuppannā arūpino dhammā ṭhapetvā vedanākkhandhaṁ ṭhapetvā saññākkhandhaṁ ṭhapetvā viññāṇakkhandhaṁ— ayaṁ tasmiṁ samaye saṅkhārakkhandho hoti …pe… ime dhammā abyākatā.
Akusalavipākā manoviññāṇadhātu. Vipākā abyākatā.