Liberated by wisdom

paññā-vimutta
Threshold & awakening Going deeper Stage 8 of 8

Liberated through wisdom (without the formless attainments).

On the path: 8 · Awakening and integration — What does liberation mean in the canonical sense? Nibbāna, conditioned and unconditioned, the four fruits, the fetters, liberation of heart, liberation by wisdom. → to this stage in the learning path

Related & connected

No semantic connections recorded.

Appears in

Across all traditions

Passages where paññā-vimutta occurs literally — in the original, and, where a German translation of the same lines exists, in German.

  • Tipiṭaka · Majjhima Nikāya 43 Primary passage

    „Was kann von einem geläuterten Geistbewusstsein, das von den fünf Sinnen frei ist, erkannt werden?“ „Im Wissen: ‚Raum ist unendlich‘, kann es die Dimension des unendlichen Raumes erkennen. Im Wissen: ‚Bewusstsein ist unendlich‘, kann es die Dimension des unendlichen Bewusstseins erkennen. Im Wissen: ‚Da ist überhaupt nichts‘, kann es die Dimension des Nichts erkennen.“ „Wie versteht man etwas, das erkannt werden kann?“ „Man versteht etwas, das erkannt werden kann, mit dem Auge der Weisheit.“ „Man versteht etwas, das erkannt werden kann, mit dem Auge der Weisheit.“ „Was ist der Zweck der Weisheit?“ „Der Zweck der Weisheit ist unmittelbare Einsicht, vollständiges Verstehen und Aufgeben.“ …

    Show the original (Pāli)

    Na ca labbhā imesaṁ dhammānaṁ vinibbhujitvā vinibbhujitvā nānākaraṇaṁ paññāpetun”ti. “Nissaṭṭhena hāvuso, pañcahi indriyehi parisuddhena manoviññāṇena kiṁ neyyan”ti? “Nissaṭṭhena, āvuso, pañcahi indriyehi parisuddhena manoviññāṇena ‘ananto ākāso’ti ākāsānañcāyatanaṁ neyyaṁ, ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ neyyaṁ, ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ neyyan”ti. “Neyyaṁ panāvuso, dhammaṁ kena pajānātī”ti? “Neyyaṁ kho, āvuso, dhammaṁ paññācakkhunā pajānātī”ti. “Paññā panāvuso, kimatthiyā”ti? “Paññā kho, āvuso, abhiññatthā pariññatthā pahānatthā”ti. “Kati panāvuso, paccayā sammādiṭṭhiyā uppādāyā”ti?

    Read the whole text →

  • Mahāyāna sūtras · Śrāvakabhūmi · Sanskrit

    akṣaṇopapannapramatta[mithyāpratipannāśca pudgalāḥ katame | akṣaṇo] papannāḥ pramattāmithyāpratipannānāvṛtā (pannā anāvṛtā) veditavyā[ḥ] ||

  • Śaivism · advayavajrasaṃgraha · Sanskrit

    aśaikṣāṇāmapi niḥsvabhāvabhāvināmādikarmārambhaḥ | ayamapi suvarṇanigaḍabandhana eva | satyam | prajñāpāramitādhigamavirahāt | prajñāpāramitā hi pañcapāramitānāṃ svabhāvaḥ | ata eva - sarvākāravaropeta(a) śūnyateti nigadyate | uktaṃ ca bhagavatā | prajñāpāramitāvirahitāḥ pañcapāramitāḥ pāramitānāmadheyaṃ na labhante | āryavimalakīrtinirdeśe coktam | prajñārahita upāyo bandhaḥ upāyarahitā prajñā bandhaḥ prajñāsahita upāyo mokṣa(ḥ) upāyasahitā prajñā mokṣaḥ | tādātmyaṃ cānayoḥ sadgurūpadeśataḥ pradīpālokayoriva sahajasiddhamevādhigamyate | ata eva- ādikarma yathoddiṣṭaṃ kartavyaṃ sarvayogibhiḥ |

  • Tipiṭaka · ps2.5 · Pāli

    Pariccāgaṭṭhena vimutti virāgo. Samucchedaṭṭhena khaye ñāṇaṁ virāgo. Chando mūlaṭṭhena virāgo. Manasikāro samuṭṭhānaṭṭhena virāgo. Phasso samodhānaṭṭhena virāgo. Vedanā samosaraṇaṭṭhena virāgo. Samādhi pamukhaṭṭhena virāgo. Sati ādhipateyyaṭṭhena virāgo. Paññā taduttaraṭṭhena virāgo. Vimutti sāraṭṭhena virāgo. Amatogadhaṁ nibbānaṁ pariyosānaṭṭhena maggo. Dassanamaggo sammādiṭṭhi, abhiniropanamaggo sammāsaṅkappo …pe… amatogadhaṁ nibbānaṁ pariyosānaṭṭhena maggo. Evaṁ virāgo maggo. Kathaṁ <b>vimutti phalaṁ?</b> Sotāpattiphalakkhaṇe dassanaṭṭhena sammādiṭṭhi micchādiṭṭhiyā vimuttā hoti, tadanuvattakakilesehi ca khandhehi ca vimuttā hoti, bahiddhā ca sabbanimittehi vimuttā hoti, vimutti …

  • Pāli commentaries · mūlapaṇṇāsa-aṭṭhakathā · Pāli

    paññā bhāvetabbā ti idaṃ maggapaññaṃ sandhāya vuttaṃ| taṃsampayuttaṃ pana viññāṇaṃ tāya saddhiṃ bhāvetabbameva hoti| viññāṇaṃ pariññeyya nti idaṃ vipassanāviññāṇaṃ sandhāya vuttaṃ| taṃsampayuttā pana paññā tena saddhiṃ parijānitabbāva hoti|

The full search covers all 62 world canons — from Theravāda through Zen and Tibet to Hindu and Sufi:

All key terms · View in the 3D space · Search the canon (full text) · Open in the Dhamma Search (with translation)