Ardent
Staying with the matter with sustained energy — in the satipaṭṭhāna formula the word stands immediately before "clearly knowing" and "mindful".
Related & connected
No semantic connections recorded.
Appears in
- The four satipaṭṭhānas Satipaṭṭhāna
- Intention and clear comprehension — satipaṭṭhāna and cetanā Satipaṭṭhāna · cetanā
Across all traditions
Passages where ātāpī occurs literally — in the original, and, where a German translation of the same lines exists, in German.
-
Tipiṭaka · Majjhima Nikāya 10 Primary passage
Mittlere Lehrreden 10 Achtsamkeitsmeditation So habe ich es gehört: Einmal hielt sich der Buddha im Land der Kurus auf, bei dem Marktflecken der Kurus mit Namen Kammāsadamma. Da wandte sich der Buddha an die Mönche und Nonnen: „Mönche und Nonnen!“ „Ehrwürdiger Herr“, antworteten sie. Der Buddha sagte: „Das ist der Pfad zur Vereinigung, Mönche und Nonnen, um die Wesen zu läutern, Kummer und Weinen zu überwinden, Schmerz und Traurigkeit vergehen zu lassen, das System zu entdecken und das Erlöschen zu verwirklichen: nämlich die vier Arten der Achtsamkeitsmeditation. Welche vier? Da meditiert ein Mönch, indem er einen Aspekt des Körpers beobachtet – eifrig, bewusst und achtsam, frei von …
Show the original (Pāli)
Majjhima Nikāya 10 Satipaṭṭhānasutta Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā kurūsu viharati kammāsadhammaṁ nāma kurūnaṁ nigamo. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti. “Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca: “Ekāyano ayaṁ, bhikkhave, maggo sattānaṁ visuddhiyā, sokaparidevānaṁ samatikkamāya, dukkhadomanassānaṁ atthaṅgamāya, ñāyassa adhigamāya, nibbānassa sacchikiriyāya, yadidaṁ cattāro satipaṭṭhānā. Katame cattāro? Idha, bhikkhave, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ; vedanāsu vedanānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ; citte cittānupassī viharati ātāpī sampajāno …
-
Tipiṭaka · Dīgha Nikāya 22 Primary passage
Und wie meditiert ein Mönch, indem er einen Aspekt des Körpers beobachtet? Da geht ein Mönch in die Wildnis, zum Fuß eines Baumes oder in eine leere Hütte, setzt sich dort mit gekreuzten Beinen hin, richtet den Körper gerade auf und verankert die Achtsamkeit bei sich. Ganz achtsam atmet er ein. Achtsam atmet er aus. Wenn er schwer einatmet, weiß er: ‚Ich atme schwer ein.‘ Wenn er schwer ausatmet, weiß er: ‚Ich atme schwer aus.‘ Wenn er leicht einatmet, weiß er: ‚Ich atme leicht ein.‘ Wenn er leicht ausatmet, weiß er: ‚Ich atme leicht aus.‘ Er schult sich: ‚Ich werde beim Einatmen den ganzen Körper spüren.‘ Er schult sich: ‚Ich werde beim Ausatmen den ganzen Körper spüren.‘
Show the original (Pāli)
citte cittānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā vineyya loke abhijjhādomanassaṁ, dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā vineyya loke abhijjhādomanassaṁ. Uddeso niṭṭhito. 1. Kāyānupassanā 1.1. Kāyānupassanāānāpānapabba Kathañca pana, bhikkhave, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati? Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā. So satova assasati, satova passasati. Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti. Rassaṁ vā assasanto ‘rassaṁ assasāmī’ti pajānāti, rassaṁ vā passasanto ‘rassaṁ passasāmī’ti pajānāti …
-
Tipiṭaka · Theragāthā 1.59
Ich bin beflissen, eifrig, der Situation bewusst und achtsam.
Show the original (Pāli)
Appamatto ca ātāpī, sampajāno patissato”ti. … Kosalavihāritthero ….
-
Pāli commentaries · mahāvagga-aṭṭhakathā · Pāli
viharatī ti irīyati| ātāpī ti tīsu bhavesu kilese ātapatīti ātāpo, vīriyassetaṃ nāmaṃ| ātāpo assa atthīti ātāpī| sampajāno ti sampajaññasaṅkhātena ñāṇena samannāgato| satimā ti kāyapariggāhikāya satiyā samannāgato| ayaṃ pana yasmā satiyā ārammaṇaṃ pariggahetvā paññāya anupassati| na hi sativirahitassa anupassanā nāma atthi, tenevāha ‘‘satiñca khvāhaṃ, bhikkhave, sabbatthikaṃ vadāmī’’ti (saṃ. ni.
-
Mahāyāna sūtras · Madhyamakāvatāra 1-5 · Sanskrit
ye / bahirdhā kāye (kāyānudarśī viharati, ātāpī saṃprajānan smṛtimān vinīya loke 'bhidhyādaurmanasye) adhyātmaṃ bahirdhā kāye / evamevādhyātmaṃ vedanāsu bahirdhā vedanāsu adhyātmaṃ bahirdhā vedanāsu / evamadhyātmaṃ citte bahirdhā citte 'dhyātmaṃ bahirdhā citte / adhyātmaṃ dharmeṣu dharmānudarśī (viharati ātāpī saṃprajānan smṛtimān) bahirdhā dharmeṣu dharmānudarśī ...
The full search covers all 62 world canons — from Theravāda through Zen and Tibet to Hindu and Sufi:
All key terms · View in the 3D space · Search the canon (full text) · Open in the Dhamma Search (with translation)