Feeling

vedanā
Mind & theory Building on it Stage 4 of 8

The second aggregate: the feeling tone of every experience — pleasant, unpleasant, neutral.

On the path: 4 · How experience arises — What is it we call a person and a world? The five aggregates, the sense fields, contact, feeling, craving, clinging — not-self as a first introduction. → to this stage in the learning path

Related & connected

No semantic connections recorded.

Appears in

Across all traditions

Passages where vedanā occurs literally — in the original, and, where a German translation of the same lines exists, in German.

  • Tipiṭaka · Verbundene Lehrreden 36.22 · German Primary passage

    Und was sind die sechs Gefühle? Aus Augenkontakt, Ohrkontakt, Nasenkontakt, Zungenkontakt, Körperkontakt und Geistkontakt entsprungenes Gefühl … Und was sind die achtzehn Gefühle? Sechs Arten des Gedankenkreisens um Fröhlichkeit, sechs um Traurigkeit und sechs um Gleichmut … Und was sind die sechsunddreißig Gefühle? Sechs Arten von Fröhlichkeit der Laien und sechs Arten von Fröhlichkeit der Hauslosen; sechs Arten von Traurigkeit der Laien und sechs Arten von Traurigkeit der Hauslosen; sechs Arten von Gleichmut der Laien und sechs Arten von Gleichmut der Hauslosen … Und was sind die hundertacht Gefühle? Sechsunddreißig Gefühle in der Vergangenheit, sechsunddreißig in der Zukunft und …

    Read the whole text →

  • Tipiṭaka · Majjhima Nikāya 44 Primary passage

    „Welche Neigung liegt jeweils dem angenehmen, dem schmerzhaften und dem neutralen Gefühl zugrunde?“ „Dem angenehmen Gefühl liegt die Neigung zu Gier zugrunde. Dem schmerzhaften Gefühl liegt die Neigung zu Abwehr zugrunde. Dem neutralen Gefühl liegt die Neigung zu Unwissenheit zugrunde.“ „Liegen diese Neigungen einem angenehmen, schmerzhaften oder neutralen Gefühl in jedem Fall zugrunde?“ „Nein, nicht in jedem Fall.“ „Was muss in Bezug auf ein angenehmes, schmerzhaftes oder neutrales Gefühl aufgegeben werden?“ „Bei einem angenehmen Gefühl muss die zugrunde liegende Neigung zu Gier aufgegeben werden. Bei einem schmerzhaften Gefühl muss die zugrunde liegende Neigung zu Abwehr aufgegeben …

    Show the original (Pāli)

    ayaṁ adukkhamasukhā vedanā”ti. “Sukhā panāyye, vedanā kiṁsukhā kiṁdukkhā, dukkhā vedanā kiṁsukhā kiṁdukkhā, adukkhamasukhā vedanā kiṁsukhā kiṁdukkhā”ti? “Sukhā kho, āvuso visākha, vedanā ṭhitisukhā vipariṇāmadukkhā; dukkhā vedanā ṭhitidukkhā vipariṇāmasukhā; adukkhamasukhā vedanā ñāṇasukhā aññāṇadukkhā”ti. “Sukhāya panāyye, vedanāya kiṁ anusayo anuseti, dukkhāya vedanāya kiṁ anusayo anuseti, adukkhamasukhāya vedanāya kiṁ anusayo anusetī”ti? “Sukhāya kho, āvuso visākha, vedanāya rāgānusayo anuseti, dukkhāya vedanāya paṭighānusayo anuseti, adukkhamasukhāya vedanāya avijjānusayo anusetī”ti.

    Read the whole text →

  • Logic & epistemology · Satyasiddhiśāstram · Sanskrit

    (pṛ) yadvedayati sā vedanā | vedyata iti vā vedanā | yadā vedayatīti tadā vedanā sukhādibhinnā | sūtre tūktam- sukhā vedanā duḥkhā vedanā aduḥkhāsukhā vedanā iti | yadi vedyata iti vedanā | kena tadvedyata iti vedayatīti vedanā bhavati | (u) [sukha]kāraṇe sukhamityucyate | yathā tejo duḥkhaṃ tejaḥ sukhamiti | ataḥ kāraṇānubhavajñānaṃ sukhā vedanetyucyate | sattvā imāṃ vedanāṃ vedayanti | ato vedayatīti vedanā bhavati (pṛ) na sattvānāṃ vedanā | uktañca sūtre- vedayatīti vedanā iti | (u) ayaṃ padasyārthaḥ yat sanimittaṃ tat sakāritram | prajñaptau sanimittāmimāṃ sukhāṃ duḥkhāmaduḥkhāsukhāṃ [veda

  • Indian tantras · Mañjuśrīmūlakalpa · Sanskrit

    a deyam / takṣakenāpi daṣṭo jīvati / stanagaṇḍikāyāṃ saptābhimantritayā mṛttikayā lepayet / mucyati / vedanā na bhavati / māryupadrave nagaramadhye vā ardharātrau sthaṇḍilakamupalipya śuklaṃ baliṃ kṛtvā kṣīravṛkṣasamidbhiragniṃ prajvālya kṣīrāhutisahasraṃ juhuyāt / māryupaśamayati / athanopaśamayati / tato 'nyatamasmin divase madhyāhnavelāyāṃ śleṣmātakasamidbhiragniṃ prajvālya siddhārthānāmaṣṭasahasraṃ juhuyāt / sadyo māriṃ praśamayati / anena vidhinā kṛtena viṣamabandhaḥ yāvantaḥ sattvā te tasya vaśā bhavanti / kūṣmāṇḍavaśīkaraṇe kūṣmāṇḍasamidhānāmaṣṭasahasraṃ juhuyāt / mā(ri)mupaśamayati / p

  • Āyurveda · Aṣṭāṅgahṛdayasūtra · Sanskrit

    vāyuḥ sāmo vibandhāgni-sāda-stambhāntra-kūjanaiḥ | vedanā-śopha-nistodaiḥ krama-śo 'ṅgāni pīḍayan || 27+1 ||

The full search covers all 62 world canons — from Theravāda through Zen and Tibet to Hindu and Sufi:

All key terms · View in the 3D space · Search the canon (full text) · Open in the Dhamma Search (with translation)